Mycket vatten har flutit under broarna sedan vi skrev sist. Vi har hunnit besöka Elfenbenskusten (C.I) och varit tillbaka till Burkina, fått vårt efterlängtade visum till Ghana, korsat gränsen till Benin, haft malaria och sett både lejon och elefanter. Men vi tar det från början.
Vi var först lite tveksamma till att resa till C.I (det har ju ändå vart inbördeskrig där i över 10 år), men efter noggranna överväganden bestämde vi oss ändå för att åka. Första 5 milen in i landet var vägen fantastisk därefter var chauffören tvungen att bromsa in varje 200:e meter pga. jättelika hål i vägbanan (kriget har satt sina spår). Ivorianerna är lika Burkinabe till mentalitet och t.om militären var vänlig och militärer finns det gott om vill jag lova.
Den information som vi lyckades få tag i om C.I var att alla militärer/poliser var korrupta, men det stämde absolut inte, inte en enda gång fick vi frågan om pengar eller cadeau (present) som snarare tillhör en regel än undantag här i Västafrika. Vår plan var att åka till Abidjan (huvudstaden, 140 mil t/r) men eftersom skicket på vägarna var som jag ovan nämnde, bestämde vi oss för att stanna 3 dagar i den norra delen. Här inkvarterade vi oss på det forna ”rebellhögkvarteret” Hotel Mont Korhogo. Det kändes som vi var huvudrollsinhavare i en film typ Blood Diamond eller krigsjournalister (de enda gästerna förutom oss var just journalister och FN-soldater).
Ivorianerna vart däremot glad över att se ”riktiga” turister och berättade för oss hur gränslöst trötta de var på inbördeskriget i landet men att de flesta ändå ser ljust på framtiden ;-)
Efter Elfenbenskusten åkte vi tillbaka till Burkina och nu till trakterna där Lobifolket lever. Lobi är animister, men har tappat lite av sin religion till fördel/nackdel för islam och kristendomen. En sak som vi reflekterade över var hur nedstämda de flesta såg ut (speciellt kvinnorna). Om det var för att de inte gillade turister eller om det bara var deras natur vet vi inget om. Här gick inte att stanna allt för länge tänkte vi, så efter två dagar lämnade vi deras område med mungiporna lika långt neddragna som de själva.
Huvudstaden med det lättuttalade namnet var en nödvändighet eftersom vi verkligen måste ha ett visum till Ghana. Vi tyckte det var såååå ”trevligt” att bli förnedrade förra gången att vi valde att göra en favorit i repris. Men nu var vi betydligt mer förberedda.
Vi tog kontakt med alla instanser(ambassaden i Norden, deras egna immigrationsverk etc) som har med Ghana att göra, samt ett brev som vi fick utav Christina Andersson på svenska ambassaden. Hon är en jättetrevlig kvinna som dessutom bjöd hem oss på lunch två gånger i sitt hem. Så slutligen fick vi vårt efterlängtade visum ;-)
Till malarian. Chrille hade lite feber en natt och feber i Afrika är inte bra, så jag tvingade Chrille att ta ett blodprov och testade mig själv på skoj. Döm av vår förvåning när vi båda vart positiva för malaria!!! Jag höll på att svimma på stället och tänkte – skit, min sista stund är kommen, men efter att ha talat med en doktor, samt ca 100 andra fick vi reda på att det bara var att äta medicin i 3 dagar och därefter skulle problemet förhoppningsvis vara ur världen. Det otroliga är att jag bara kanske fått max 10 myggstick på hela resan. Snacka om otur. Om nu någon är orolig så mår vi bra men vi är nu ännu mer försiktiga (jag på gränsen till paranoid) än innan och använder litervis av myggmedel :-)
Från huvudstaden i Burkina till Benin, hade vi sällskap bak i bilen av två japaner Miyuki och Hiro. Som de flesta japaner är de extremt väluppfostrade (till skillnad från 2 meter engelsman) och t.o.m. betalade för vår mat och dricka under färden. Vi tillbringade 4 dagar tillsammans och inte en enda gång klagade de över något (trots att det var ca 50 grader bak i bilen). Tillsammans besökte vi Parc National de la Pendjari, där vi hade flyt att se lejon, elefanter, bufflar, antiloper, schakaler, flodhästar, apor och vårtsvin på riktigt nära håll (trots att vi inte hade någon guide med oss).
Nu är vi i Natitingou, där vi skall besöka och sova hos Somba folket, mer om det i nästa inlägg.
SEE YAA!!!!
16 Responses to Benin (Natitingou)