browser icon
You are using an insecure version of your web browser. Please update your browser!
Using an outdated browser makes your computer unsafe. For a safer, faster, more enjoyable user experience, please update your browser today or try a newer browser.

Burkina Faso (Bobo-Dioulasso)

Posted by on 31 januari, 2012

Att ha varit på landsbygden i Burkina är något av de bästa erfarenheter vi upplevt. Den numera nyrakade chauffören och jag har varit med om oförglömliga saker, t.ex. att människor kommer fram till oss och bara rör och klämmer på våra händer och skriker när de märker hur mjuka våra är jämfört med deras (Chrille försöker rädda sin manlighet med en ursäkt att han arbetar på kontor).
En barnhand

I en ort fanns det en hel del barn av märket albino och vi tröga svenskar utan barn tänkte att de måste tänka WOW! någon som liknar oss, men det blev en motsatt reaktion, de vart livrädda och sprang och gömde sig så fort vi visade våra fula trynen.  Det absolut overkliga och mest rörande ögonblicket var när vi fotograferade några människor i en liten by utan några som helst moderniteter. Eftersom vi har en fotoskrivare i bilen printade vi ut några bilder som vi gav bort. En kille blev så begeistrad av att se sig själv på bild att han började gråta, vilket även vi gjorde (i alla fall lite).

En glad fiskare

Grabbarna posar

Efter landsbygden begav vi oss till den näst största staden (Bobo-Dioulasso) med ca 450000 invånare, fast jag har svårt att tro det eftersom vi mött samma personer på gatan, inte bara en utan minst fyra gånger.  Något som är helt otroligt att se är när kvinnorna tvättar i floden som rinner genom staden, floden är ännu skitigare än vad kläderna är och hur de lyckas få de rena är över mitt förstånd.  Här har vi även besökt gamla staden som definitivt inte är lik gamla stan i Sthlm, möjligtvis utbudet av skräp i affärerna (det finns däremot ett alldeles ypperligt litet bageri här, med de allra godaste russinbullar man kan tänka sig).

Bobomoske

Kvinnorna tvättar kläder

En glad parvel

Stefan fyllde 50 år, Teresia fyllde 40 år och pappa Anders fyllde 90 år och eftersom vi inte var i Sverige vid dessa högtidsdagar firade vi här i Burkina istället. Middag intogs på en restaurang med mycket dunkel belysning och ju mer vi kisade desto fler människor såg vi sittandes gömda i mörkret. Gott var det i alla fall. Därefter intog vi några campari-soda på en tapasbar med det avskräckande namnet Horchateria Le Volcan.
GRATTIS PÅ ER!!!!

He he

För att kunna fortsätta till andra länder var vi tvungna att köra till huvudstaden med det lättuttalade namnet Ouagadougou för att skaffa visum. Som jag tidigare nämnt är Burkinabe (invånarna heter så) extremt vänliga, men på Ghanas ambassad mötte vi deras absoluta motsats. Mr R..hål i egen hög person. R..hålet  eller Herr Konsular som det så fint heter tillhör min absoluta mardrömskaraktär av människosläktet, högdragen, fisförnäm och formalist. Att han dessutom försökte sätta oss på plats, med arroganta frågor gjorde mig nästan vansinnig. Jag tänkte ett tag på att trycka mitt ansikte så nära hans att han kunde se hur mitt gomsegel fladdrade, men behärskade mig i sista stund.  Trots att vi argumenterade och smörade i 45 minuter, så fick vi inget visum. Jag kan nu förstå hur liten som människa man känner sig när man kommer till Sverige som icke residential.  Bättre gick det på det Burkinska immigrationskontoret, där utfärdade de ett visum till oss för 5 länder på några timmar.

Byn Koro

Ett barn

En annan sak som förgyller vår tid här i Afrika är att CAN (Cup Africa Nation) i fotboll. I varje liten by oavsett om de har elektricitet eller inte (bilbatterier) tittar man på detta evenemang med allra största intresse. Att det dessutom går bra för Elfenbenskusten (Drogba) är heller inte helt fel.

12 Responses to Burkina Faso (Bobo-Dioulasso)

  1. Skinner

    Det är verkligen en fröjd att läsa era inlägg! Det som slår mig är hur jävla underbara ni är.

    Kram

    • Chrille

      Stora ord från en blond småbarns mamma.
      ;-)
      Vi syns… senare

  2. Anders

    Hej Hur e läget ? är Malarian under kontroll ? Idag va det en underbar dag med noll gradigt strålande varm sol och mycke frisk luft. Ibland kan det va rätt trevligt med vinter. Annars rullar allt på som vanligt bäst just nu här i I världen är FirstAid Kit’s senaset album, snuskigt bra. Bästa film Tinker Tailor Soldier Spy och bäst på TV, dokumentär fyra dagar på raken om New York Rangers och Philadelphia Flyers. Skitbra det skulle du gilla Chrille,just nu är jag helt såld på NHL. Let’s go Rangers.
    Familjen hälsar / Sköt om er

    • Chrille

      Malarian är tack o lov under kontroll och vi känner oss bra.
      Den enda Tv:n vi sett e fotbollen från CAN… och finalen var grymt bra.
      Själv e jag inte lika hockeytokig nu som förut men de e klart man följer med i många ligor i många sporter.
      Go Montreal, Go Gnaget

      FirstAid Kit? Tjejduon?

      Anders, tack för att du kommenterar… sånt gillar vi.
      Hälsa alla som vill bli hälsade

  3. Pia

    Läser er reseskildring då och då. Här hemma hänger snön i luften och vi ser fram emot våren. Har varit en vecka i Sälen med kidsen. Det var fantastiskt roligt med scooterfärd på Kalfjället bl.a. Ha nu en fortsatt trevlig resa. Kramar från Tjörn

    • Chrille

      Mors!
      Vi har försökt förklara snö för vissa personer här nere men utan framgång.
      Hade bra

  4. Steff

    Ja vilken upplevelse och vilka perspektiv det blir på livet. Er resa gör att även vi här hemma lär oss en nyttiga saker.

    Respekt!

    • Chrille

      Skitkul att du kommenterar Steff. Har faktiskt gått i veckan och tänkt på att de skulle vara kul att prata med dig.
      Keep up the good work
      ;-)

  5. Tessan

    Vilken resa, helt otroligt!
    Tack för födelsedagsfirandet, hoppas ni hade trevligt :-)
    Här rullar vardagen på som vanligt igen. Den här veckan har vintern kommit också,
    svinkallt (-15 varje morgon) och ungefär 1 dm snö bara idag.
    Sköt om er!

    • Chrille

      Kul att du skriver kära syster och Ja, vi hade en ovanligt rolig kväll.
      Resan är som den är och saker och ting är inte lika enkla på denna kontinent som på den asiatiska.
      Ikväll står vi vid ett truckstop (det säger sig själv vilken miljö vi vistas i när unga tjejer utövar gamla och äckliga yrken) och 30 tal slitna lastbilsmotorer vrålar ut sina missnöjen utan motorolja. Idag har vi önskat att vi hade en mix av erat väder och vårat.

  6. Nadja

    Klockrent berättande! Haha, skrattade till flera ggr (krilles argument för hans mjuka händer, Mr R..)
    Låter som om man verkligen får perspektiv på saker och ting. Ett stort plus för CAN; fotboll får främlingar att enas ;)

    Må bra!
    Mamma, pappa och Robin hälsar så gott!
    /Nadja

    • Chrille

      Det roliga var att Chrille sa till kvinnorna som rörde våra händer – I have soft hands beacuse I am working in a office. Office? vad är det? själv bär vi 1 ton ved varje dag utan att gnälla och självklart kan inte våra händer vara lika mjuka som era (tänkte de nog). Iallafall får man lite perspektiv på hur jäkla bortskämd man är som människa. Hälsa familjen!!!!